Mycket av mina tankar dras till vikt, längd, Sandie.
Man hör massor runt sig om vikter och längder inom ridsporten.
Självklart kommer min panik och det har man haft i ganska många veckor.
Gick upp till skolsköterskan för några veckor sedan för jag var sjukt nervös över vad jag vägde. Om jag hade fått välja hade jag velat vara 155 ist 165... :'@
Btw. Blev glad när jag bara vägde 49.8 men har nu börjat bli nervös igen.
Så fort jag äter någonting så kommer tanken på vikt och Sandie upp. Jag får seriöst panik! Vill äta normalt men går liksom inte. Vill kunna äta utan att det kommer upp inom mig.
Vill verkligen inte gå upp i vikt för då kommer all nervositet upp. Tanken på Sandie.
Nej, fy, blää. Allt godis måste slutas med. Det man tänker just nu är att bara äta något på helgen. Inget annat.

Men sedan har man ju Anitas (skolsköterskan) press att jag ska gå upp i vikt. Men never ever.
Vad ska jag göra? Tanken kommer så fort jag stoppar i mig nåt..